Ibland när man ska bajsa på jobbet funderar man över hur man ska klara en eventuell situation där man möter någon när man lämnar toaletten. Personen har väntat utanför en stund och har en akut nödig situation men när dörren öppnas och du går ut möts han av en kraftfull odör. Det svider i ögonen på stackaren och han knycker med huvudet som för att komma ifrån odören om så bara för en sekund. Du löser det på följande vis:
-Näää, asså någon hade larmat innan jag gick in! Det är ente jag som ligger bakom det här!, utbrister du.
-Nä, ok!, svarar personen och väljer att vänta på en annan toalett.
Personen misstror naturligtvis dig. Det är därför det är så viktigt att inte gå in på en toalett där det luktar bajs för då blir man alltid beskylld som förövare...
Dock har en ny situation nyligen uppkommit och jag har för mitt liv inte haft en aning om att en sådan situation kan uppkomma. Vid ett toalettbesök valde jag att bara kissa då magen var i balans. Men jag märker att jag druckit för lite då mitt kiss var brandgult och luktade stark ammoniak som kiss endast gör vid brist på vätska. När jag spatserar ut från klosetten möter jag en kvinna som rycker till av den starka lukten. Jag blir chockad och improviserar för att hon inte ska få bilden av mig som misstänkt:
-Näää, de e ente jag. De e det ente ser du!, säger jag och svettas ymnigt.
-Nähä, ok. så du har...?
-Näää, jag har skitit nue jue men de luktar ju ente...
-Mmm...
Jag vandrar därifrån ganska missnöjd med hur samtalet utvecklat sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar