Uppkomsten
När Gud skapade Tony Malm placerade han ett fyrkantigt huvud i mitten på ett imponerande axelparti. Nacken fick prioriteras bort då vikten lades på en ryggtavla som påminner om en ladugårdsdörr stor nog att släppa in en skördetröska. Bicepsen tog sådan plats att han inte kunde hålla armen intill kroppen utan är tvungen att låta den hänga ut 15-20 cm. Armarna användes kontinuerligt för att vagga den kolossala kroppen framåt. Bristen på smidighet vägdes upp av djurisk styrka. Om Gud hade skapat denne man på Medeltiden så hade han varit kung eller härförare. Attila the Hunn, Caesar, Djingis Khan och Tony Malm...
Vem var han?
Han var alltid den mest "kände" profilen på SK (Svedalas forum för styrketräning). Han lyfte 170 kg i bänkpress som högstadieelev. En gång när jag kom in för att träna ser jag Tony ligga med 150 kg och lyfte vikten upp 3-4 gånger. När jag sen säger "Jävlar Tony, vad du lyfter mycket" svarar han "Aaahh, di e ju bara oppavarmning, hahaha! Litta mindre viktor innan vie borjar po riktet...".
Mina egna upplevelser
Ett av mina roligaste minnen från denne man är den gången jag och min vapendragare Pidde var på väg ner till Svedala Centrum (i folkmun: "Byn"). Pidde går en bit framför mig p.g.a. skoknytning. Vi möter Tony som, helt oprovocerat, lägger världens jätterap mitt i ansiktet på Pidde. Det flyger pizzarester, ölburkar, dopningspreparat och en halväten kyckling från Tonys mun för att sedan landa över Piddes anlete och skjorta. Därefter ser han mig, som han ju känner.
-Nämen hallå du! Vafan görr due ude såe sent dåe, haha?
Därefter kallpratar jag och Tony i c:a 10 minuter när Pidde står bredvid med diverse matrester, som är angripna av Tonys magsyra (ruskigt stark magsyra - allt är starkt med denne man), över hela sin kropp. Han är chockad. Han har precis blivit utsatt för en djävulsk övergrepp av en man som är fysiskt överlägsen honom. Ska han ta tillbaka sin värdighet genom att säga ifrån och då riskera att bli uppäten eller ska han tyst stå och lyssna. Pidde valde det senare alternativet...
Myten
Det finns The Boogeyman, Monstret under sängen m.fl. som föräldrarna använder sig av för att skrämma barnen. I Svedala används Tony Malm. Min mor sa alltid:
-Nu äter du upp!
-Nää, jag är inte hungrig, gnällde jag.
-Då kommer Tony Malm och äter upp dig.
Tallriken var rensad sekunden efter och jag grät dels av chocken men dels också av lättnad att ha undankommit Tony Malms käkar ytterligare en gång.
Legenden
Tony är också känd för den maten han förtär. Det finns vissa områden i Svedala där man inte får parkera. Vi har där inga vanliga parkeringsförbudsskyltar utan det finns skyltar med Tonys konturer på (Tänk skyltarna för övergångsställe fast med avbilden på ett bergstroll från Sagan om ringen). Vi ställde vår arbetsbil där, en Renault Kangoo, under 10 min för att hämta en pizza men när vi kommer ut ser vi Tonys suga i sig sista biten av kofångaren likt vi gör med sista biten av spaghettin.
Sanningen
Tony är, trots alla rykten, en man av god börd. Han är charmig och känd för sina många kvinnoaffärer. Dock kallas han "Moder Syrsa" då han likt syrshonorna äter upp sin parningskamrat efter älskog. Han har alltid hjälpt Svedalas invånare med beskydd mot t.ex. Malmöbor.
-Ska vi åka till Svedala och bråka?
-Näääe, sist vi va där dog tretton av mina vänner.
Avslutning
Svedala, och dess invånare, behöver Tony Malm för att överleva. Vi älskar dig Tony...
fredag 24 april 2009
torsdag 16 april 2009
På vägen till träning...
Igår bevittnade jag något hemskt. Något som fick mig att betvivla människan som god och ärbar...
Jag är på väg mot Sats på Odeplan för en väl behövlig träning när jag spatserar norrut på Sveavägen i Stockholm. Jag vänder av mot min lilla genväg som sparar mig ungefär två minuter i tid. Den leder bakom Stadsbiblioteket och vägen där är smal och mörk om vintertid. Men den härliga våren har kommit och det var således fullt dagsljus denna tidiga onsdagskväll. Precis när jag vikit av på genvägen ser jag en hemlös, med en vaggande gångstil, vandra mot mig. När han är femton meter ifrån mig stannar han till och lutar sig mot en stenvägg. Sen drar han ner byxorna...
Jag stannar omedelbart och befinner mig i fullständig chock när den hemlöse sprutar ut avföring från sin bakdel. Det smattrar mot stenväggen och avföringen rinner sedan långsamt ner mot marken. Jag känner hur spyan letar sig upp nere från min mage upp mot min mun men lyckas hålla den nere. Dock klöks jag om och om igen. Den hemlöse drar upp sina byxor utan att torka sig och vandrar sedan förbi mig utan huvudbry och skam.
Jag står där i någon minut och ser honom långsamt gå längre från brottsplatsen. När jag sedan vaknar från min trans går jag förbi hans skithög och vidare till Sats för en väl behövlig träning.
Jag är på väg mot Sats på Odeplan för en väl behövlig träning när jag spatserar norrut på Sveavägen i Stockholm. Jag vänder av mot min lilla genväg som sparar mig ungefär två minuter i tid. Den leder bakom Stadsbiblioteket och vägen där är smal och mörk om vintertid. Men den härliga våren har kommit och det var således fullt dagsljus denna tidiga onsdagskväll. Precis när jag vikit av på genvägen ser jag en hemlös, med en vaggande gångstil, vandra mot mig. När han är femton meter ifrån mig stannar han till och lutar sig mot en stenvägg. Sen drar han ner byxorna...
Jag stannar omedelbart och befinner mig i fullständig chock när den hemlöse sprutar ut avföring från sin bakdel. Det smattrar mot stenväggen och avföringen rinner sedan långsamt ner mot marken. Jag känner hur spyan letar sig upp nere från min mage upp mot min mun men lyckas hålla den nere. Dock klöks jag om och om igen. Den hemlöse drar upp sina byxor utan att torka sig och vandrar sedan förbi mig utan huvudbry och skam.
Jag står där i någon minut och ser honom långsamt gå längre från brottsplatsen. När jag sedan vaknar från min trans går jag förbi hans skithög och vidare till Sats för en väl behövlig träning.
måndag 6 april 2009
Demens
Hela vintern har man längtat efter första vårdagen. Den dag där solen tittar fram och det är 15 grader i solen men endast 5 grader i skuggan. Doften av grillad mat kittlar i näsborrarna när man går hem från sitt arbete.
När jag vaknade på lördagsmorgonen och såg den första vårdagen drabbades jag av ett hjärtesnörp (tillstånd där hjärtat stannar för en sekund). Efter en snabb frukost begav jag mig ut på en löprunda endast iförd shorts och en långärmad t-shirt. Det var lite småkyligt men våren gav mig livskraft och jag flög fram i löpspåret. Efter löprundan och obligatorisk dusch satte jag mig på balkongen med ett glas juice för en stund meditativt tänkande. Det var då som förkylningen trängde sig på...
Näsan började rinna, ögonen blev tårfyllda och kliade och halsen kändes "rosslig". Plösligt mindes jag: Jag har hösnuva för fan!. Jag hatar ju våren p.g.a. att jag då blir svårt sjuk och att detta inte går över förrän i september.
Jag längtar till vintern...
När jag vaknade på lördagsmorgonen och såg den första vårdagen drabbades jag av ett hjärtesnörp (tillstånd där hjärtat stannar för en sekund). Efter en snabb frukost begav jag mig ut på en löprunda endast iförd shorts och en långärmad t-shirt. Det var lite småkyligt men våren gav mig livskraft och jag flög fram i löpspåret. Efter löprundan och obligatorisk dusch satte jag mig på balkongen med ett glas juice för en stund meditativt tänkande. Det var då som förkylningen trängde sig på...
Näsan började rinna, ögonen blev tårfyllda och kliade och halsen kändes "rosslig". Plösligt mindes jag: Jag har hösnuva för fan!. Jag hatar ju våren p.g.a. att jag då blir svårt sjuk och att detta inte går över förrän i september.
Jag längtar till vintern...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)