onsdag 13 maj 2009

Toalett -Vett & Etikett

Ibland när man ska bajsa på jobbet funderar man över hur man ska klara en eventuell situation där man möter någon när man lämnar toaletten. Personen har väntat utanför en stund och har en akut nödig situation men när dörren öppnas och du går ut möts han av en kraftfull odör. Det svider i ögonen på stackaren och han knycker med huvudet som för att komma ifrån odören om så bara för en sekund. Du löser det på följande vis:

-Näää, asså någon hade larmat innan jag gick in! Det är ente jag som ligger bakom det här!, utbrister du.
-Nä, ok!, svarar personen och väljer att vänta på en annan toalett.

Personen misstror naturligtvis dig. Det är därför det är så viktigt att inte gå in på en toalett där det luktar bajs för då blir man alltid beskylld som förövare...

Dock har en ny situation nyligen uppkommit och jag har för mitt liv inte haft en aning om att en sådan situation kan uppkomma. Vid ett toalettbesök valde jag att bara kissa då magen var i balans. Men jag märker att jag druckit för lite då mitt kiss var brandgult och luktade stark ammoniak som kiss endast gör vid brist på vätska. När jag spatserar ut från klosetten möter jag en kvinna som rycker till av den starka lukten. Jag blir chockad och improviserar för att hon inte ska få bilden av mig som misstänkt:

-Näää, de e ente jag. De e det ente ser du!, säger jag och svettas ymnigt.
-Nähä, ok. så du har...?
-Näää, jag har skitit nue jue men de luktar ju ente...
-Mmm...

Jag vandrar därifrån ganska missnöjd med hur samtalet utvecklat sig...

torsdag 7 maj 2009

Estland -landet som Gud glömde

Jag & Erik vandrade längs Tallinks långa korridorer för att få borda färjan med det icke passade namnet M/S Romantika. Vi sa saker som "det kommer vara häftig fest på båten" och "Estland ska ju ändå vara det mest civiliserande landet i Baltikum".

Livet på färjan var allt annat än romantiskt. Det började med en "All-you-can-eat" buffé för nätta 176 kr. Maten var något som jag inte skulle önska att grisarna åt men estländarna tog upp berg efter berg och var innerligt lyckliga. Efter maten blev det disco. Musiken som spelades var europop-musik från 90-talet och Dr Alban och E-type var sjävfallet de stora favoriterna, då skålade nämligen estländarna med ett vrål "Terviseks!!". Vi fick då kontakt med tre tjejer. De hette Elita, Launa och Caroline. Caroline var stolt över sitt internationella namn och skröt om det hela tiden som om det var något sexigt. Det faktum att hon vägde 150 kg och hade mörkare röst än Isaac Hayes tycktes inte bekomma henne. Elita hade däremot en mycket fin figur men hennes hår var som tagit från ett penntroll. Vi gick svinfulla tillbaka till våra hytter för skönhetssömn.

Väl i Estland förvånades vi av den fina miljön, det var otroligt rent överallt samt de gamla medeltida byggnaderna som gav staden en romantisk karaktär. Men detta intryck förstördes av estländarnas otroliga förmåga till förfestande. De satt 2-3 stycken i små trappuppgångar med ett par liter vodka. Sen turades de om att dricka direkt ur flaskan, detta utan att skämmas eller ens titta på oss när vi strosade förbi. När vi åt middag (vi åt björn - detta gillar väl inte Bränne?) såg vi människor som var så fulla att de bara låg på marken. En kvinna försökte förgäves hålla sin man upprätt när han gick men han dråsade rakt in i en tegelvägg med ansiktet först.

Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv sett sådan fylla som under denna helg i Estland. Inte på Sommarrocken, inte på Malmöfestivalen och inte ens på Valborg i Lund. På drinkmenyn fanns det endast vinlistan och vodkalistan.

Utelivet var dock riktigt bra. Stora klubbar med väldigt mycket tjejer (ente köbe). Det ska sägas att tjejerna hade stripigt blonderat hår, urtvättade jeans eller väldigt korta kjolar, enorma mänger smink och på tok för mycket parfym.

På herrfronten hade vi inga konkurrenter. Det är mycket populärt bland estniska män att blondera sitt hår och sedan dra allting rakt framåt ner mot ansiktet. De ska ha ringar i båda öronen och inte ha någon vidare god munhygien. Deras jeans ska ligga strax ovanför skorna när de går vilket får mig att tänka på Will Smiths roliga sketch i Fresh Prince in Bel Air:

-Hey! Have your shoes been naughty?
-Why?
-Because your jeans ain't aloud to play with them! Ta-ha!

Estland är precis som enligt svenska fördomar. Utelivet är grymt, byggnaderna mycket fina men människorna är extremt fula.

fredag 24 april 2009

Tony Malm

Uppkomsten

När Gud skapade Tony Malm placerade han ett fyrkantigt huvud i mitten på ett imponerande axelparti. Nacken fick prioriteras bort då vikten lades på en ryggtavla som påminner om en ladugårdsdörr stor nog att släppa in en skördetröska. Bicepsen tog sådan plats att han inte kunde hålla armen intill kroppen utan är tvungen att låta den hänga ut 15-20 cm. Armarna användes kontinuerligt för att vagga den kolossala kroppen framåt. Bristen på smidighet vägdes upp av djurisk styrka. Om Gud hade skapat denne man på Medeltiden så hade han varit kung eller härförare. Attila the Hunn, Caesar, Djingis Khan och Tony Malm...


Vem var han?

Han var alltid den mest "kände" profilen på SK (Svedalas forum för styrketräning). Han lyfte 170 kg i bänkpress som högstadieelev. En gång när jag kom in för att träna ser jag Tony ligga med 150 kg och lyfte vikten upp 3-4 gånger. När jag sen säger "Jävlar Tony, vad du lyfter mycket" svarar han "Aaahh, di e ju bara oppavarmning, hahaha! Litta mindre viktor innan vie borjar po riktet...".


Mina egna upplevelser

Ett av mina roligaste minnen från denne man är den gången jag och min vapendragare Pidde var på väg ner till Svedala Centrum (i folkmun: "Byn"). Pidde går en bit framför mig p.g.a. skoknytning. Vi möter Tony som, helt oprovocerat, lägger världens jätterap mitt i ansiktet på Pidde. Det flyger pizzarester, ölburkar, dopningspreparat och en halväten kyckling från Tonys mun för att sedan landa över Piddes anlete och skjorta. Därefter ser han mig, som han ju känner.

-Nämen hallå du! Vafan görr due ude såe sent dåe, haha?

Därefter kallpratar jag och Tony i c:a 10 minuter när Pidde står bredvid med diverse matrester, som är angripna av Tonys magsyra (ruskigt stark magsyra - allt är starkt med denne man), över hela sin kropp. Han är chockad. Han har precis blivit utsatt för en djävulsk övergrepp av en man som är fysiskt överlägsen honom. Ska han ta tillbaka sin värdighet genom att säga ifrån och då riskera att bli uppäten eller ska han tyst stå och lyssna. Pidde valde det senare alternativet...


Myten

Det finns The Boogeyman, Monstret under sängen m.fl. som föräldrarna använder sig av för att skrämma barnen. I Svedala används Tony Malm. Min mor sa alltid:

-Nu äter du upp!
-Nää, jag är inte hungrig, gnällde jag.
-Då kommer Tony Malm och äter upp dig.

Tallriken var rensad sekunden efter och jag grät dels av chocken men dels också av lättnad att ha undankommit Tony Malms käkar ytterligare en gång.


Legenden

Tony är också känd för den maten han förtär. Det finns vissa områden i Svedala där man inte får parkera. Vi har där inga vanliga parkeringsförbudsskyltar utan det finns skyltar med Tonys konturer på (Tänk skyltarna för övergångsställe fast med avbilden på ett bergstroll från Sagan om ringen). Vi ställde vår arbetsbil där, en Renault Kangoo, under 10 min för att hämta en pizza men när vi kommer ut ser vi Tonys suga i sig sista biten av kofångaren likt vi gör med sista biten av spaghettin.


Sanningen

Tony är, trots alla rykten, en man av god börd. Han är charmig och känd för sina många kvinnoaffärer. Dock kallas han "Moder Syrsa" då han likt syrshonorna äter upp sin parningskamrat efter älskog. Han har alltid hjälpt Svedalas invånare med beskydd mot t.ex. Malmöbor.

-Ska vi åka till Svedala och bråka?
-Näääe, sist vi va där dog tretton av mina vänner.


Avslutning

Svedala, och dess invånare, behöver Tony Malm för att överleva. Vi älskar dig Tony...

torsdag 16 april 2009

På vägen till träning...

Igår bevittnade jag något hemskt. Något som fick mig att betvivla människan som god och ärbar...

Jag är på väg mot Sats på Odeplan för en väl behövlig träning när jag spatserar norrut på Sveavägen i Stockholm. Jag vänder av mot min lilla genväg som sparar mig ungefär två minuter i tid. Den leder bakom Stadsbiblioteket och vägen där är smal och mörk om vintertid. Men den härliga våren har kommit och det var således fullt dagsljus denna tidiga onsdagskväll. Precis när jag vikit av på genvägen ser jag en hemlös, med en vaggande gångstil, vandra mot mig. När han är femton meter ifrån mig stannar han till och lutar sig mot en stenvägg. Sen drar han ner byxorna...

Jag stannar omedelbart och befinner mig i fullständig chock när den hemlöse sprutar ut avföring från sin bakdel. Det smattrar mot stenväggen och avföringen rinner sedan långsamt ner mot marken. Jag känner hur spyan letar sig upp nere från min mage upp mot min mun men lyckas hålla den nere. Dock klöks jag om och om igen. Den hemlöse drar upp sina byxor utan att torka sig och vandrar sedan förbi mig utan huvudbry och skam.

Jag står där i någon minut och ser honom långsamt gå längre från brottsplatsen. När jag sedan vaknar från min trans går jag förbi hans skithög och vidare till Sats för en väl behövlig träning.

måndag 6 april 2009

Demens

Hela vintern har man längtat efter första vårdagen. Den dag där solen tittar fram och det är 15 grader i solen men endast 5 grader i skuggan. Doften av grillad mat kittlar i näsborrarna när man går hem från sitt arbete.

När jag vaknade på lördagsmorgonen och såg den första vårdagen drabbades jag av ett hjärtesnörp (tillstånd där hjärtat stannar för en sekund). Efter en snabb frukost begav jag mig ut på en löprunda endast iförd shorts och en långärmad t-shirt. Det var lite småkyligt men våren gav mig livskraft och jag flög fram i löpspåret. Efter löprundan och obligatorisk dusch satte jag mig på balkongen med ett glas juice för en stund meditativt tänkande. Det var då som förkylningen trängde sig på...

Näsan började rinna, ögonen blev tårfyllda och kliade och halsen kändes "rosslig". Plösligt mindes jag: Jag har hösnuva för fan!. Jag hatar ju våren p.g.a. att jag då blir svårt sjuk och att detta inte går över förrän i september.

Jag längtar till vintern...

tisdag 31 mars 2009

Nya ord 2

Ordet "släp" får mig att tänka på en vagn på två hjul som man drar efter en bil. Släpet fylls med saker som ska flyttas till en annan plats. Men häromdagen berättar min vän vad "släp" betyder i Trelleborg. Han sa:

-De finns en gåbba i Trelle som har itt sånt jäevla släb så de ente är klogt.
-Vadå? Va har han för bil för att dra det släpet då?, undrar jag
-Vae? Näää, för fasiken. Släb! Ente släb ittor bil. Udan släb!
-Jag hänger ente riktigt me i dina tankar.

"Släp" (eller "släb" i folkmun) är en pung som hänger längre ner än vad ollonet gör. Kallas även släbapung eller bara släba. Ex:

-Di var itt jäevla släba du liggor inne me!
-Jaaaa, jau har allti hatt en rikti släbapung...

Nya ord

-Jau ska hau itt galaj!, sa min gode vän The Stoffman på skånska.
-Va är ett galaj för något?, undrade jag.
-Jaaa, galaj asså....galaj...du ved...di e samma som baluns, svarar min vän.
-Va fan är baluns?, undrar jag.
-Di e samma som fist, pardy illor kalaus!
-okidoki...idiot.

torsdag 26 mars 2009

Narcissism

Ibland när jag vaknar på morgnarna så är jag så pass trött att jag bokstavligt talat krälar, ibland till och med ålar när inte armarna bär mig, in på toaletten för att ta en dusch. Jag sätter mig ned i badkaret (Märke: Gustavsberg), skräddarställning förstås, och låter vattnet strila ner över mig. Det tar omkring c.a 5 minuter innan jag vaknat till liv vilket tillåter en härlig intvålning och schamponering. Apotekets tvål löddrar härligt och sprider en mild lustfylld doft i badrummet. Därefter tar jag en stor dos av Herbal Essence balsam (den gula flaskan) som jag knådar in i min förträffliga lejonman.

Väl avtorkad drar jag borsten genom mitt hår så det ligger enligt Stureplanbratsens riktlinjer och normer. Apotekets oparfymerade deodorant kittlar mysigt i armhålan och jag känner mig oförskämt fräsch. Två-tre sprut med parfymen över min bringa för att säkerställa att min personliga odör inte når de oanande kollegornas näsor.

Jag borstar tänderna med Pepsodent Motherfucking White vilket medför att mitt leende sprider ett vitt sken varje gång jag slår an ett leende. Därefter använder jag Listerine för att få bort eventuell plack och tandsten. Min nattliga andedräkt som luktar likt insidan på ett rövhål ersätts med en sensuell doft av mint.

En svart kostym av märket Oscar Jacobsson sitter förnämligt på min kropp och dagen till ära har jag valt en vit Armstrong-skjorta och en laxrosa slips från Stockholm Kravatt. Jag njuter av min spegelbild. Så pass att jag är tvungen att smeka mig själv utanpå kostymen. Jag ler och skrattar till av förnöjelse. Jag känner en attraktion som ingen tjej kan frambringa och jag börjar svettas av nervositet när min spegelbilds vackra ögon vänder sin skarpa blick mot mig.

Till slut orkar jag inte hålla emot längre. Slips, skjorta och kostym slits av på en sekund och blottar en massiv erektion. Jag fullkomligt flyger mot sängen i min färd mot självbefläckelse...

fredag 27 februari 2009

Jag skäms...

Det händer att jag får insikter som känns som knytnävsslag i ansiktet. Detta var ett sådant tillfälle...

Häromdagen satt en kaffedrickande kollega och pratade om Facebook i fikarummet. Hon, som är en smula till åren, var i extas över att hon äntligen funnit hur man gör hjärtan på Facebook. Jag, som självfallet aldrig har haft behov av ett hjärta på Facebook, tittar på henne med ögon som skriker "Ditt jävla drägg!" men det uppfattar såklart inte hennes dravelsägande lyte. Hon talar med en vansinnig hastighet till, inte med, två andra kaffedrickande kvinnor som, i mitt tycke, har hjärnkapacitet i paritet med ett embryo. De nickar samstämmigt med allt som alfahonan jiddrar om. De vill lära sig göra hjärtan på Facebook...

Då faller bomben som får mig att tvivla på min egen intelligens. Alfahonan förklarar att man gör hjärtan med två tecken, nämligen så här:

<3

Jag känner hur jag börjar svettas och hur lungorna kippar efter andan. Jag vill sjunka igenom golvet och avlida. Jag har, LÄNGE, trott att dessa tecken tillsammans bildade en snopp. Att 3:an var en avbildning av två pungkulor och tecknet framför var en penis i, som man säger, full galopp. En vän på facebook har ett gruppfoto med sina tjejkompisar där hon i bildtexten skrivit "<3 <3 <3". I kommentarerna nedan har jag skrivit:

-Haha, ja min stod upp när jag såg detta fotot i alla fall.

Varpå hon nedanför har svarat:

-???

Jag har hela tiden tänkt "Vadå då? E hon trög illor?" när det i själva verket har varit jag som har varit jävligt fel ute...

fredag 20 februari 2009

Retorik

I veckan hade jag, i mitt arbete, kontakt med en ärofylld och tillika känd (inom affärsjuridiken ska sägas) affärsjurist. När jag pratade med honom lade jag märke till att han talade med en bländande retorik och briljerade med ord som annars endast finns i lagboken eller äldre texter.
Vårt telefonsamtal efter inledande hälsningfras:

-Jag hör att du har växt upp utomsocknes, frågar affärsjuristen.
-Ja, de stämmor brau, svarar jag.
-Dialekter är dock inte min passion men din torde vara skånska.
-Ja, de stämmor.
-Mig veterligen torde din dialekt vara av det slag som vanligtvis språkas i Helsingborg?
-Näe, jau e från Malme.
-Jaha, ja. Den angenäma stad som tidigare belades med namnet Ellenbogen?
-Ja, men vi sar ente så lingre udan vi kallar de ju förr Malme, svarar jag.

Efter vårt telefonsamtal tänkte jag på hur jag skulle kunna tala som denne man i framtiden. Kunna fullständigt briljera med ord och få människor att betrakta mig som en auktoritet just därför.

Senare samma dag såg jag en tant med tillhörande byracka. Byrackan lämnade, tillsynes utan skuldkänslor, exkrementer på trottoaren. Efter djurets sista analknipsande vänder damen på klacken och påbörjar lugnt sin väg bort från, den fortfarande varmt rykande, exkrementen. Jag blir rosenrasande:

-Hörru du du!, vrålar jag.
-Vad?, frågar den östermalmska damen med näsan i vädret.
-Ty man får icke lämna exkrement från sitt djur ehuru ty man måste plocka upp...skitsamma...plocka upp bajsjäveln ditt äckliga as...

torsdag 12 februari 2009

Dafgård

I förra veckan blev jag sugen på kåldolmar men orkade inte göra dem själv. Istället köpte Dafgårds färdiga variant och värmde dem i ugnen i en timme. Jag var utom mig av hunger redan när jag ställde in kåldolmarna i ugnen och väl en timme senare skrek magen.

De smakade skit...

Totalt oätbara, slafsiga, blöta jävla slaskdolmar. Konsistensen kan närmast beskrivas som känslan när man kramar ur en väl använd skurtrasa och sedan stoppar den i munnen.

Tack Dafgård! En erfarenhet rikare har man blivit på kuppen också. Ser jag ansvariga på ert jävla företag så ska jag gå fram till er med det bredaste leendet man skådat. Ögonen ska stirra så pass att ni undrar om de ska falla ur ögonhålorna. Mitt ansikte kommer vara fyra cm från era när jag väser med eskalerande ljudstyrka:

-Kåldolmar...Kåldolmar...Kåldolmar...Kåldolmar...Kåldolmar!!!!

Det flyger spott över era ansikten och medan ni fortfarande undrar vad det är som sker framför era chockade lyten. Därefter vänder jag på klacken och spatserar, med ett härligt gung, därifrån med värdigheten i behåll...

Man kan inte hinna med allt...

Idag ska man hinna med allt...

Jobba 8-10 timmar om dagen 5 dagar i veckan på världens bästa jobb, träna minst 3 timmar i veckan, Sova minst 8 timmar varje natt 7 dagar i veckan, man ska vara allmänbildad man ska vara grymt snygg, man ska kunna laga mat, man ska ha världens bästa lägenhet inredd med det senaste och snyggaste, man ska ha ett aktivt uteliv & sexliv, massor med vänner (adekvata sådana), tusen kvinnor som vill ha en samtidigt som man ska ha världens bästa flickvän.

Och så undrar människor hur man kan bli utbränd...

Det finns endast en sak av vikt här i livet:

Människorna man bryr sig om och som bryr sig om dig.

måndag 26 januari 2009

Felaktiga ord

Min vän har helt fel sätt att uttrycka sig på. Han bryr sig inte om politisk korrekthet och dylikt.

Ord som ersätts av andra ord:

Korv serverat i tidningspapper - slapp i papp
Uppståndelse - Comotion
Kavaj - Kavatcho
Chips - Chibbe
Dippa - Dibbe
Svart människa - Negroid
Gräva - grava
kråka - krava
raka sig - rava si
Sluta! - Seluta!


Jag ber om ursäkt för de ord som kan kännas stötande.

Salut!

onsdag 14 januari 2009

Sats

Instruktören står framför mig och talar sig varm om hur "dipsen" ger tricepsen en fulländad muskeltillväxt. Och om hur "curlsen" ska utveckla mina biceps förmåga att ta maximal tyngd. Saliv letar ner från hans mungipa när han orerar om sitt livsintresse. Han står där i tajta Sats-trikåer och skriker peppande slogans varje gång man lyfter en tyngd:

-Kom igen nu då!
-Du är grym!
-Jaaadå!
-Det här går vägen!
-JA!
-Jooodå!

Men det är inte riktigt så peppande som han vill tro. Varje gång han skriker flyger det spottpartiklar som lägger sig tillrätta i mitt ansikte. Hans falska leende hånar mig något kopiöst.
Jag vill skrika "Håll käften ditt bög!" men väljer att inte göra det utan att istället uthärda hans orala bajseri. Efter träningspassets slut ler man ett lika falskt leende som hans och tackar för ett härligt teamwork. Sen drar man sig hemåt med en enorm irritation hängande som sten över ens axlar.

Men trots allt negativt med instruktörer så sitter man där dagen efter och gnyr med världens träningsvärk...

måndag 12 januari 2009

Bröd

Den mest förekommande reklamen idag är bröd med fullkorn. "Ät fullkorn och håll dig i form" vrålar tv:n gång på gång. Men när man väl tar sig en titt på näringsinnehållet på ett jävla fullkornbröd så visar det sig att kalorimängden är precis lika stor som i ett vanligt bröd. Det ska dock ge mer mättnadskänsla. Mmm...för mättnadskänsla är ju mätbart. Säg till ett jävla fetto "Naaww, lille gubben. Nu är du väl ändå lite mättare än om du hade ätit vanligt bröd?". Sex limpor senare nickar den korpulenta krabaten och bränner av ett vinnande leende.

Nä, fullkorn gör inte dig smal. Det gör att dina tarmrörelser fungerar bättre. Med andra ord: det du bajsar ut har en bättre konsistens. Alltså inte hårt, inte löst. Bara förnämliga tollar hädanefter...

Men det säljer väl inte lika bra antar jag:

Vill du bajsa som en gud? Ät fullkorn från AXA!